Close

Registration

Kane ka tnad kadei kawei na ki tnad hapoh DC Ophis bad la pyniaid da u Deputi Komishnor, East Khasi Hills Distrik, Shillong

Khyndiat shaphang ka tnad, ki jingtrei bad ki kamram

Kane ka tnad ka pdiang ia ki kot ki sla ban rejistar khyndew. Kito kiba rejistar ia ki jingiathoh shongkurim ruh ki ai ia ki aplikeshon jong ki ha kane ka ophis. Lyngba kane ka ophis ki ai  ia ki  NON ENCUMBRANCE Certificate (NEC).

Kine harum kidei ki jait Dokiwmen / kot ba lah ban rejistar.

  1. Sale Deed.
  2. Gift Deed.
  3. Declaration Deed.
  4. Trust Deed.
  5. Lease Deed.
  6. Rent Agreement.
  7. General Power of Attorney.
  8. Special Power of Attorney.
  9. Will.
  10. Relinquishment.
  11. Revocation.
  12. Cancellation.
  13. Mortgage Deed.
  14. Hypothecation Deed.
  15. Adoption Deed.
  16. Partnership Deed.
  17. Agreement for Sale.

Ban rejistar shongkurim – Syrnod shongkurim la ai ha ki shi jur ba lah pyniathoh da u Ophisar Marriage jong ka Distrik Court ha ka jingdon lang 3 ngut ki nong sakhi.

Ki Ophisar & Nongtrei.

  1. District Registrar
  2. Sub-Registrar
  3. U.D. Assistant
  4. L.D. Assistant
  5. Record Keeper
  6. Copyists
  7. Peons
  • Ia ki kot ki sla bala pynbiang da ki nongaplai la peit bniah da ki staff hapoh ka tnad. Hadien ba ki shem baki kot ki biang ki phah sha u  Sub Registrar / District Registrar. Lada don kano kano ka ba donkam kiju phah sha u DC.
  • Ka jingkhein jingdiah ia ki Stamp duty & ka Fee ka long katkum ki dor ba la buh da ka Indian Stamp (Meghalaya Amendment) Act, 1993 and Registration Act, 1908.
  • Ia ka rejistar khyndew dei ban bud pyrkhing kat kum ka Meghalaya Transfer of Land (Regulation) Act, 1971 and Benami Transaction (Prohibition)Act 1980.

Ha kaba rejistar ia ki Sale Deeds bad Gift Deeds, Ki Nongdie bad Nongthied kidei ban wan lang ryngkat bad ki sakhi lem bad uwei u ba don ka jingkitkhlieh ia ka jingiadie iathied. Ki Nongaplai kidei ban pynbiang ia ki syrnod, ki kot badei ban suhlang.

Rejistar ia ki jingiathoh shongkurim –  Ia ki syrnod Iathoh-Shongkurim la ai sha ki shijur, kiba ladep ia smai hakhmat u Ophisar (Marriage Officer)  ha ka jingiadon ryngkat bad ki sakhi satar.

Kine harum kidei ki kot ban suhlang :-

  • Notice of Intended marriage ban pyndap & soi  da U bad Ka Nongiathoh.
  • Jingpynshisha ia ka jakasah / Proof of residence (Voter I-Card/ Ration Card).
  • Jingpynshisha ia rta/ Proof of age (10th Class certificate, Date of birth certificate).
  • Marriage invitation Card lada don.
  • Ki syrnod Original jong ka jingiapyllait sanshyieng, lada lah iaphet lok.
  • Ka syrnod ban pynshisha bala iap lada dei kiba laiap lok mynshuwa.
  • Lada dei kiba na bar ri India,  ka NOC (No Objection Certificate) na ka Ophis  High Commission dei ban suhlang. Ka visa, passport.